Attack från ovan

Imorse hade vi satt larm på 7:00 då vi bestämde oss för att vi skulle äta frukost ute. Vi var ute på frukostjakt vid 8:00 och drog oss mot ett ställe vi spanat in länge i förbifarten. Inga frukostställen såg ut att ha öppnat och det gällde även det vi hade tänkt oss. Vi frågade när de öppnade och fick svaret ”klockan 8”, klockan var då 8:20. Vi gav dom lite tid till och när vi återände fick vi,  när vi frågade om meny, veta att de inte hade några crêpes och att vi fick komma tillbaka senare. Vi ville inte ens ha crêpes… Vi vandrade besviket vidare men hittade snart ett ställe med många olika juicesmaker och toast.

Efter att vi var mätta tog vi första båten till Badija där vi var igår. Det var endast vi och en person till på båten som var ovanligt fin för att vara en taxi-båt. Kaptenen körde på i fullfart och när vi kom fram till ön var vi nästan helt ensamma. På väg till stranden var vi tyvärr med om en väldigt traumatisk upplevelse. Vi blev nämligen fullständigt attackerade av en svärm på cirka 50 blinningar (blindbroms) som var helt bestämda på att vi skulle bli deras måltid. Vi sprang, men det hindrade inte dom från att flyga in i öronen och krocka med ansiktet hur mycket vi än viftade. Vi tog oss i panik till stranden där vi hoppade i vattnet så fort vi kunde. Som tur var försvann de, förutom någon enstaka som dök fram ibland. Andrei sa att han (nästan) ville börja äta kött igen för att hämnas på naturen och jag har dom numera högt upp på min ”meninglösa varelser som gärna får utrotas”- lista, efter getingar och myggor. Vi överlevde iallafall och fick trots allt en fin dag på stranden.

På väg tillbaka från stranden märkte vi att det var lika många människor vid hamnen som igår och det rådde en hetsig stämning. Vi förstår verkligen inte varför folk är där när de kan vara på stranden vi låg på, som var tusen gånger finare. Vet dom inte att platsen finns men väljer att inte utforska ön? Vet dom men orkar inte gå dit? Hursomhelst är vi tacksamma för att alla de människorna tänkte i konstiga banor och höll sig på annan plats.

När vi kom hem hade vi tänkt att äta hemma men lockades för mycket av alla fina restauranger vid havet. Vi hamnade därför istället på Korculas högst rankade pizzeria, precis vid havet. Det var gott, inte fantastiskt, men gott.

Vi har trivts bra i Korcula som erbjuder fina stränder och en allmänt mysig stad. Staden är full av smyckesbutiker vilket jag har uppskattat, och staden påminner verkligen om Dubrovnik. Lina hade gett oss tipset ”ät inget på Korcula, allt är äckligt” så våra förväntningar på mat var inte så höga, men trots det har allt varit iallafall ”helt okej”-gott.

Imorgon åker vi vid 6:00 till Split för att sedan ta oss vidare till sista ön, Vis.

Godnatt!

/Hannah