Vis tar fortfarande sina första stapplande steg som turistö. Infrastrukturen finns inte riktigt här ännu (finns till exempel bara en busslinje, och den går inte till några stränder) och medelhavslugnet präglar fortfarande staden. Den är dock inte alls den bortglömda pärlan som en kan tillåtas att tro på förväg. Strandpromenaden kryllar av restauranger, kaféer och turistbutiker. Längs kajen trängs lyxjakt bredvid lyxjakt och armador av mopeder står redo att uthyras. Det finns faktiskt orimligt många lyxjakter och segelbåtar ankrade i Vis, man ser i princip inte havet när man promenerar längs kajen. Inget av detta existerade innan 1989, då ön fortfarande var stängd för turism i egenskap av att vara en militär bas för den jugoslaviska flottan. Jugoslaviens Tito hade sitt högkvarter på ön, och idag finns fortfarande flera efterlämningar av militären kvar, bland annat tunnlar och ubåtsgrottor.
Idag var en lugn dag, men vi var fast beslutna att revanschera oss efter gårdagen. Med bestämda steg gick vi mot stranden Grandovac, 40 minuter öster om staden. Den här gången hade vi gjort vår hemläxa och noggrant efterforskat stranden kvällen innan. Förväntningarna infriades och vi kom fram till en charmig stenstrand utan mycket folk eller båtar. Så idag kunde vi slappna av utan att bli bortjagade och kallade för liberala stockholmare, skönt det. Efter stranden åt vi crepes med vitchokladfyllning och promenerade längs havet.
/A
Pappa
17 augusti, 2016 — 23:06
Blir väldigt avis på alla bilder, det ser fantastiskt fint ut.
Vilken härlig resa ni gör?