I går morse kom vi iväg senare än planerat vilket innebar att vi fick åka tåg i rusningstid. I Japan innebär det att man packas som sillar och inte kan röra sig. Vi överlevde dock den varma tågresan och ett tågbyte senare bar det av mot Hiroshima, där vi skulle spendera dagen. Väl framme i Hiroshima tog vi ytterligare ett tåg för att sedan ta färjan ut till ön Miyajima, känd för sin torii som står vid havskusten.

Ön var även känd för sina rådjur och de lät inte vänta på sig; vi hann knappt av färjan innan de anföll turisternas kartor och broschyrer. Vi flydde rådjuren och in på en butiksgata där jag och Hannah tog en promenadlunch med mat från ett bageri. Vi såg muminsouvenirer, rådjur och Pedric fann en enorm slev, till synes orelaterad med allt annat. Sedan tog vi oss mot öns huvudattraktion, toriin i havet. Beroende på tidvattnet så står den antingen på lera eller i vattnet. När vi kom till ön så stod den i havet och var rätt tjusig.
image

image

Pedric och sleven.
Pedric och sleven.

image

image

image

image

Här hade vattnet dragit sig undan, när vi var på väg att lämna ön
Här hade vattnet dragit sig undan, när vi var på väg att lämna ön

Efter att ha beundrat sevärdheten, sett ännu något tempel, och fotograferat rådjur begav vi oss upp mot Mount Misen, öns ”berg”. Vi valde att ta linbanan upp till 400 m över havet. Tyvärr hemsöktes Johan av ostronen de tidigare ätit så jag och Hannah fick ta oss upp själva. Linbanan var en ganska nervkittlande upplevelse men mest var det en vacker utsikt. Alla kabiner var vita förutom vår som var grön och till synes en nyare modell. Vi hade t.om en glaslucka i golvet, ifall man ville titta ner och få svindel!
DSC01221

image

image
Uppe på toppen visade det sig att vi inte alls var uppe på toppen utan hade ytterligare 100 m att bestiga. Det var varmt, branta trappor och långt att vandra, vilket gjorde de äldre japanernas vandring än mer imponerande. På toppen kunde vi en kort stund njuta av panoramautsikten vid topphytten med alla andra svettiga och utslagna turister. Utsikten var dock utan tvekan värt det!

Glada över att ha bestigit berget
Glada över att ha bestigit berget

image
På vägen ner möttes vi av Lina och Johan som tagit sig upp med linbanan. Vi bestämde oss för att ta vandringsrutten ned istället för linbanan, något som skulle ta 60 minuter.
image
Med kurs mot Hiroshima igen tog vi oss till Peace Memorial Park. Den upprättades i minne av den atombomb som släpptes över Hiroshima 1945 och dödade tiotusentals civila och oskyldiga. I parken finns flera monument, muséer och minnesplatser som hedrar alla offer. Muséet var tyvärr stängt när vi hann dit. Vi såg istället Genbaku Dome, den mest centrala byggnaden som ”överlevde” bombattacken. Dess ruiner har man låtit stå kvar som ett minne över tragedin. Vi såg även ”Children’s Peace Memorial”, en staty som hedrar alla barn som dog i attacken. Statyn är av en flicka som viker en papperstrana, dedikerad till en japansk flicka (och alla drabbade barn) som fick leukemi av strålningsskadorna och fick förhoppningen att hon skulle överleva om hon vek 1000 papperstranor. I anslutning finns även andra konstverk, gjorda av barn och endast utav papperstranor.image

image

image

image

Efteråt tog vi oss till Okonomimura, ett höghus där tre våningar endast består utav Okonomiyaki-restauranger. Okonomiyaki är en sorts ”pannkaka” som steks framför dig. Det är väldigt lite som påminner om en pannkaka hemma. Just Hiroshima är dessutom kända för sin variant, så att det skulle bli det till kvällsmat kändes som en självklarhet. Maten var helt fantastisk, vi blev alla frälsta och ville ha mer. Med mätta magar återvände vi till Kyoto. Imorgon blir det Nara och ännu fler rådjur!
image

image

DSC01328