Tokyo: Ghibli-museum och Koenji

Den här morgonen kunde vi sova lite längre då vi inte behövde vara någonstans förräns kl 12. Vi tog oss upp åt vår vanliga frukost som för mig bestod av pasta och tomatsås och tog oss till tunnelbanan. Vi räknade med att det skulle ta cirka 1 h att ta oss till Kichijoji som ligger i Mitaka. Resan gick smidigt och väl framme hittade Andrei änltigen ett ställe han hört talas om som har fyllda krämbullar som skulle vara väldigt goda. Det var dom! Vi gick mot museumet och var helt frälsta av platsen vi hamnat på. Det var en helt annan stämning än i centrala Tokyo och ett väldigt fint naturområde. Kichijoji är faktiskt platsen som flest personer i Tokyo vill bo i. Vi kom fram till att vi höll med och att vi också hade valt att bo där om vi bodde i Japan.

Efter en fin vandring i parken var det dags för något jag verkligen hade sett fram emot med resan, Ghibli-museumet! Ghibli är en japansk filmstudio som gör tecknade barnfilmer, lite som Japans disney (fast bättre). Jag har sett nästan alla filmer och är speciellt ett fan av Hayao Miyazaki som har gjort de bästa filmerna (enligt mig) och var med och skapade studion. Biljetter till Museumet släpps månanden innan den 10e kl 10 japansk tid, dvs kl 4 på natten svensk tid. Biljetterna tar slut direkt och förra gången vi var i Japan glömde jag bort att boka i tid. Jag satt alltså uppe kl 4 på natten för att få biljetter och lyckades trots stress med en sida som inte slutade krascha. Det är alltså ett väldigt poppis museum och jag har hört mycket gott om det. Vi hittade dit med hjälp av fina skyltar och blev förvånade när vi såg en enorm kö framför oss. Man bokar nämligen tider så vi var inte beredda på att få köa. Som tur är gick det snabbt och vi var snart inne i Museumet. Museumet var EXTREMT litet. Det fanns 2 rum med utställningar, ett rum för barn att leka i, ett fik, en shop och en utsiktsplats, det var allt. Vi visste att det skulle vara litet men vi var inte beredda på att det var SÅ litet. Vi började att se en kortfilm som endast går att se på museumet och som de byter med jämna mellanrum. Kortfilmen hade tyvärr inte text och visades bara med japanskt tal. Det var tråkigt för filmen var extremt vacker men det var självklart svårt att förstå djupet med filmen utan text. Vi gick sedan runt på museumet där vi tyvärr inte fick fota något förutom på utsiktsplatsene. Vi var väldigt förvånade då det inte fanns engelsk text någonstans, allt var på japanska. Det fanns en fin utsällning om hur filmerna blev till men då det var omöjligt att förstå något tappade det sitt värde. Vi spenderade cirka 2h på museumet där 30 minuter var filmen och 30 minuter var att jag var inne i shopen. Tyvärr var vi väldigt besvikna då vi trodde att det skulle finnas engelsk guidning. Jag har läst recensioner och alla säger att det är fantastiskt och ingen nämner bristen på engelska. Kanske missade vi något men vad vi kunde se så gick ingen runt med någon extra guidebok som skulle kunna vara lösningen på problemet. Det var kul att ha varit där men tyvärr var det inte så kul som vi trodde.

Efter Museumet gick vi för att äta och hittade en matkedja som Andrei velat testa. Jag förväntade mig inte att hitta något men blev positivit överraskad då det fanns vegetarisk curry. Maten var helt okej och vi kunde mätta och belåtna vandra runt lite i stan. Vi hittade fiskar fyllda med kräm igen som vi blev väldigt exalterade över. Det fanns en fisk som såg ut som Magikarp (från pokemon) som jag köpte och Andrei köpte en med cookies and cream. Andrei drog vinstlotten då det visade sig att man betalade för utseendet när det kom till min. Jag blev så avundsjuk på Andreis att jag slängde min och köpte en ny, sen mådde jag lite illa, men det var värt det.

Efter att ha vandrat runt lite bestämde vi oss för att ta oss vidare till ett nytt område vi hört gott om, Koenji. Koenji är känt för sin underground kultur och punkscen. Det skulle vara bohemiskt, ha många bargator och mycket second hand, vilket för mig lät perfekt. Vi kom dit och hittade en bar med billig öl där vi satt oss för att vila en stund. De hade den längsta happy hour vi sett (6h) och vi satt där cirka 40 minuter och lyssnade på konstig musik. Vi gick vidare och kollade i lite butiker där Andrei gjorde ett impulsköp på en snygg skjorta. Vi hittade en bargata där man hade ölflak som bord vilket lockade oss att ta en till öl. Efter ölen var vi hungriga och vi hittade ett litet mysigt hak med spett där vi valde att äta. Vi var för snåla för att dricka öl då det var mycket dyrare än på de andra ställena så vi tog vin istället. Bartendern hällde upp vinet i ett glas tills de rann över ner på ett fat han hade ställt under. Det var väldigt konstigt för vinet droppade sedan från glaset och hamnade lite överallt. Gott var det inte heller, men det såg väl ändå lite coolt ut vilket vi antar var syftet. Efter mat, öl och lite shopping åt vi mitt nya beroende från Mc Donalds, cinnamon melts. Det är som varma godare gifflar med glasyr på. Helt fantastiskt med andra ord. Andrei åt även en corn dog, en söt friterad deg med korv inuti, mycket skumt.